Enkanalshypotesen - okänd för de flesta!

Nu ska du få lära dig något som de flesta inte känner till, men som kan hjälpa dig att förstå varför det ibland är så svårt att lyssna. Och varför det är svårt att få andra att lyssna till Dig! Och hur kan det komma sig att så många talar och skriver fel.

Det beror på att de flesta - även vuxna och välutbildade - egentligen aldrig fått lära sig vad som menas med enkanalshypotesen och vad den betyder.

Enkanalshypotesen säger helt enkelt att ...

Vi människor klarar inte att tänka på mer än en sak i taget

Troligen har du aldrig hört ordet Enkanalshypotesen tidigare, men om du lär dig att förstå den, så är du långt mer än halvvägs för att kunna tala och skriva mycket bättre än de flesta! Den är mycket, mycket lätt att förstå! Det är bara själva ordet som låter så krångligt.

Du känner ju igen när folk säger:
Förlåt, jag hörde inte på. Jag tänkte på annat. Jag var någon annanstans i mina tankar!

Just det! Man lyssnar (eller rättare sagt tänker) på det
som man för ögonblicket är mest intresserad av!

Så enkelt är det! Och så grymt är det! Förstår du vad det innebär? Det betyder faktiskt:

När du talar till en annan människa så måste du hela tiden vara intressantare än den andra människans egna tankar - annars hör han eller hon inte på!

Man måste väl själv kunna avgöra när man vill lyssna?

Nej, det är just det vi inte kan! Det är precis den egenskapen som vi människor inte har! Det måste väl i så fall bero på att man inte är intresserad, kanske du tänker.

Det kan vara en anledning, men den intresserade människan, den som är van att tänka själv, tar gärna till sig en bit av det man hör eller läser, bearbetar den i hjärnan och tänker vidare. I samma ögonblick har hon dock slutat att lyssna...

Man kan inte lära sig att lyssna. Tyvärr ser man ibland rekommendationer som:

Lyssna efter idéer, inte bara fakta och hoppa över det ointressanta.
Det är inga bra råd.

Har du tänkt på hur det är när man försöker lyssna till väderleksrapporten?
Hur ofta man missar det egna distriktet. Bor man i Stockholm, vet man givetvis
att det kallas Östra Svealand.

Det dröjer någon minut tills det är dags att lyssna på allvar. Ofta missar man det
egna distriktet och märker plötsligt att de talar om vädret i Norrland.

När man väl missat försöker man inte "spela upp" väderleksrapporten ur minnet
som om man hade en inbyggd bandspelare och sedan säga till sig själv:

- Vad var det dom sa?

Nej, man är klar över att man inte har hört, fast man givetvis förstår, att trumhinnorna svängt i takt med väderleksrapporten. Men vart tog det vägen? Det är ett exempel på det passiva lyssnandet. När enkanalshypotesens effekter slår till! Man har varit någon annanstans i sina tankar - och då märker man heller inte ens det som man sitter och väntar på!

Om lyssnaren ska kunna dra snabba slutsatser och ej missa något väsentligt, får den som pratar inte vara för omständlig, ordrik eller "gaggig". I en bra föredragning både krävs och får man en mer odelad uppmärksamhet.

Det kräver ett annat sätt att tala eller skriva. I lyssnarnas eller läsarnas INTRESSEORDNING!

Gör det till en vana att lägga märke till hur enkanalshypotesen fungerar till vardags. Fundera över vad det var som fick dig att sluta lyssna, fast du egentligen ville höra på! Försök att tänka efter var du har varit i dina tankar.

Vill du veta mer om enkanalshypotesen så klicka här och nu.
Texten kan vara lite svårläst om du ännu inte gått ut nian - men försök hänga med. Vad har du att förlora...
Tillbaka till första sidan


Copyright © Bengt Hemlin 1995-2002