Det är frågorna som hjälper oss att hitta rätt! Det är frågorna som hjälper oss att hitta rätt!OBS! Att skriva frågor är steg 3 i förberedelserna. Har du inte läst det avsnittet så gör det nu!
Så fort du är klar med målgrupp och och syfte är det dags att börja skriva frågor!
Det är frågorna som gör mer än halva jobbet! Det är de som är själva trixet!
De styr både uppläggningen och vad du ska ta med i ditt föredrag, din uppsats eller din rapport. Ju grundligare du är i frågeskrivandet ju bättre kommer du att lyckas!
Hur många frågor ska man skriva?
Ska du skriva en normal uppsats eller hålla ett föredrag på 5-30 minuter, så är det lämpligt att skriva minst 25 stycken - gärna många fler!Det tar normalt inte mer än 20 minuter när du har blivit van. Och det är roligt. Du förstår nästan genast att om du skulle lyckas överföra svaren på frågorna till dina lyssnare eller läsare så måste det bli en riktigt bra presentation!
Är du bara tillräckligt insatt i din målgrupps sätt att tänka, och om du har tillräckligt perspektiv på ditt eget ämne så kommer det att lyckas.
Hur skriver man frågor?
Ett nybörjarfel man gör, är att man bara skriver de frågor man vill ha och de man kan svara på - resten får vara. Det ska givetvis vara precis tvärtom. Det är de svåra frågorna som man behöver tänka igenom i förväg.
Ett annat nybörjarfel är att man skriver grupper i stället för frågor. Skriv inte bakgrund, uppväxttid, ekonomi, garantivillkor, etc.- utan skriv riktiga frågor ända fram till frågetecknet!
Skriv frågan som du tror att den skulle låtit, om lyssnaren eller läsaren hade tänkt högt!Nöj dig inte med att bara skriva ner de frågor som du tror att dina lyssnare kommer att ställa, utan försök även få med de som du tror att dina lyssnare skulle ställt sig - om de hade hunnit tänka efter, om de hade vågat fråga, om de hade fått lyssna till konkurrerande åsikter och lösningar - kort sagt om de förstått vad de skulle fråga om!
Det är bra om frågorna får mogna. Se därför till att du är ute i god tid. Skriv frågor när inspirationen kommer och se till att du har papper till hands.
Tag gärna hjälp av en kamrat eller t.o.m. av en ovän. Jag vet inte hur man får en ovän att hjälpa till, men jag menar att det är mycket viktigt, att man verkligen får med de "vassa" och "elaka" frågorna. Ofta är det bättre att ta hjälp av någon som inte är så insatt i detaljerna. De har lättare att hitta de övergripande frågorna.
Låt oss ta ett exempel:
- Antag att du om en vecka ska ställa ett förslag om en viss förändring som kommer att kosta rätt mycket pengar. Vad tror du då att dina lyssnare skulle vilja veta?. Här är förslag på drygt 20 frågor:
- - Varför kan vi inte fortsätta som vi gjort förut?
- Hur ska de vara nu då?
- Är det ett bra förslag?
- Klarar alla att göra på det nya sättet?
- Är det svårt och tar det tid att lära sig?
- Finns det andra sätt att göra på?
- Var ni eniga i gruppen om att detta var vettigast?
- Har ni fått hjälp med att ta fram förslaget? Av vem? Varför just dem?
- Vad kan gå snett?
- Har andra gjort på samma sätt? Var då? Hur har det gått?
- Varför har ni inte föreslagit det här förut?
- Kan vi ändra tillbaka om vi märker att det inte fungerar?
- Hur vet vi att du räknat rätt - att det inte blir dyrare än du säger?
- Kan vi inte använda pengarna till något viktigare?
- Vad händer om miljökraven ändras?
- Kan vi göra en del nu och resten sedan? Eller är det bättre att vänta?
- Skulle det i så fall bli ännu dyrare?
Det är ganska lätt att man blir svarslös även på stora, övergripande frågor. Men man skulle aldrig behöva bli det, om man bara hade tänkt på frågan i förväg - och i tid också verkligen ansträngt sig för att ta fram svaret.
Hemligheten ligger i att kunna svara på lyssnarnas frågor - även de som inte ställs!
Det är att verkligen skriva frågorna, som är knepet!
Vi tar ett exempel till!
Antag att du ska hålla ett föredrag eller skriva en uppsats om kameleonter. Din målgrupp är jämnåriga klasskamrater. Försök nu själv att skriva ner 25 frågor som du tror att dina kamrater skulle vilja ha svar på.
När du är klar kan du jämföra med mitt förslag. Det hittar du här!
Givetvis räcker det inte med att fundera över vad lyssnarna eller läsarna skulle vilja veta och sedan skriva frågor! Nej, men du är en god bit på vägen! Nu återstår också att leta efter svaren!Är du väl insatt i ditt ämne, är det kanske inga problem, men ofta märker man, att man inte har svaren. Då kanske du måste fråga dig fram tills du hittar svaret. Eller gå till biblioteket eller varför inte söka här på Internet!
Många bra förslag och många goda idéer blir fördröjda eller avlivade i onödan. Bara för att man fått en fråga som man inte då kunde svara på. Frågor som man lätt skulle kunnat få fram svaren till - om man bara tänkt på frågan i förväg!
Man måste inte kunna svara på allt, men på rimliga frågor får man aldrig bli svaret skyldig!
Varför inte bara stolpar - varför kompletta frågor?
Vi behöver frågorna under presentationen! De ska vi ha med oss - nästan som en fusklapp! Om du i förväg och i lugn och ro tänker efter vad lyssnarna skulle vilja veta, kan du också lättare formulera frågorna på ett intressantare och mer träffande sätt.Om du bara har stolpar, måste du alltid formulera om stolpen till en fråga samtidigt som du står framför din lyssnargrupp. Är du i balans går det ofta bra, men det fungerar inte, om du åter grips av nervositet, om du märker att folk inte hör på, eller om du rent av kommer av dig och tappar tråden!
De kompletta frågorna är med andra ord ett slags skyddsnät. Du har alltid chansen att ta upp tråden ur en ny infallsvinkel. Fungerar frågan, och du märker att den väcker lyssnarnas intresse, så svarar du på frågan.Fungerar den inte, så låter du bli att svara och provar med en ny! Fungerar ingen fråga, är du illa ute. Då är du fel förberedd och har troligen missförstått din lyssnargrupps förkunskaper och intresse. Men det ska inte behöva hända dig!
Tillbaka till första sidan
Copyright © Bengt Hemlin 1995-2002